Man blir inte lyckligare av att vara smal.

Malin, 16 år, 170cm, 48kg. BMI 16.6.
Malin, 21 år, 172cm, 83kg. BMI 27,7.
Nu, lycklig. Då, sjuk i huvudet?
Jag har jag börjat inse nu varför jag fuskar så mycket hela tiden. Jag VET att man inte blir lyckligare av att vara smal. Jag har varit där. Jag vill inte tillbaka dit. Jag är rent ut sagt livrädd för att bli till den jag var då. Jag vill bara att ni ska tycka om mig för den jag är, inte för vad det står på vågen eller på lappen i nacken. Jag mår bra, här och nu.
Ja, jag vet. Det skadar inte att röra på sig, äta nyttigt, ta hand om sig själv. Men varför denna hets över vad det står på vågen? Du är bra precis som du är, och jag också.
Puss.

Mamma: I år vill jag inte ha någon häst.

Igår blev det städning och julpyntning. F bara suckar: "Man ska väl inte julpynta än, det är faktiskt inte första advent förrän på söndag". Nä, jag vet. Men vadfan. När det är sånt pissväder MÅSTE man julpynta lite tidigare och lite mer än vanligt för att hinna få någon slags julstämning innan julen är förbi och borta. Fast det där med julstämning, det är något man bara har när man är barn tror jag. För det var ett antal år sedan det kändes sådär riktigt mysigt och spännande med julen. Sådär som när man var liten, och knappt inte kunde somna kvällen innan julafton för att det var så spännande med allt. TÄNK om jag skulle vakna på morgonen och det står en häst utanför. Eller öppnar ett paket där det hoppar ut en liten hundvalp. Eller en kattunge. Eller en råtta. Eller i alla fall en fisk eller en vandrande pinne? Häst och hund; de eviga ettorna på alla mina önskelistor. Fortfarande har jag inte fått något av dem. Och nu har jag nog börjat inse att man faktiskt inte kan ha en häst bo i garaget och beta på gräsmattan. Jag tror inte grannarna skulle uppskatta stanken från gödselstacken. Fast en liten hund vore kanske inte helt tokigt. Om ett par år eller så.
Nu får jag väl sikta in mig på att göra julen mysig för barnen istället.

Hur söt får man vara egentligen?

Puss.

Utbrott.

Hej hopp.
Ja, vad säger man. Utbrott på luggen i morse och fram med saxen. Avreagera sig lite. Tänka först, klippa sen? Nä, vad är det? Kommer ihåg en kväll när M och jag var lite på lyset, kollade på Fame factory och skulle ut. Såg en snygg lygg, tog fram sämsta papperssaxen i världen och klippte M's lugg, vad vi tyckte var ungefär likadant. Och shit vad det blev snyggt! Ända tills vi började nyktra till. Haha! L:"Men jag tycker det är ganska fint" M, FRÄSER: "Du behöver faktiskt inte säga så bara för att vara snäll!!"

Julskyltning idag. Jag ska ner på stan med mina föräldrar och kidsen. F jobbar.
Tråk.

Tvångsgos i soffan :-)

Götes traktor.

Jaha. S fick en ny traktor av mormor igår. Den traktorn ger mej problem. Det började med att S fick utbrott för att han inte fick ha med sig traktorn i sängen när han skulle sova igår kväll. Till slut lyckades jag intala honom att den kunde sova på hyllan och S i sin säng.
Sen var det lugnt och S somnade. Kom upp i morse, och självklart skulle traktorn med ner. Enda sättet att få honom att äta frukost var att låta honom ha med sin traktor på bordet och pilla lite med den under tiden jag försökte få i honom lite gröt. Så långt var det väl lugnt.
Sen skulle vi ju gå till dagis. Jo, jo. Leka med traktorn samtidigt som man blir påklädd var väl okej. Men att gå ut, utan traktorn, var ett stort nej. Han skulle ha med sej traktorn till dagis. "Men S, man får ju inte ta med sej den till dagis" Han skrek, var arg, skulle inte gå ut alls. "Okej, men vi stoppar traktorn i ryggsäcken så du inte tappar den ute." Jo, det gick ju bra. "Mamma bära ryggan" Okej, jag bär. Släpper ut Simon, och i ett blixtsnabbt ögonblick när han koncentrerar sig på att ta sig ner för trappen smyger jag ut traktorn ur väskan, skyndar mej ut och stänger dörren. Gav S en reflex att hålla i så han fick något annat att tänka på. Traskar iväg till dagis. Han frågar efter traktorn ett par gånger på vägen, och jag svarar att den ligger ju i ryggan. S verkar acceptera läget och bryr sig inte så mycket. Framme på dagis frågar han efter traktorn när vi hänger upp väskan, men då säger jag att nu är vi ju på dagis, nu får vi leka med dagis leksaker. "Ja." säger S och springer iväg. Som vanligt har han inte ens tid att säga hejdå.
Yes. Jag vann.

Malin vs. Traktorn 1-0.

Puss.

Bajslukt och Kycklinglasagne.

Lämnade S på dagis igår, och tänkte redan när jag kom utanför att det luktade bajs som f*n. Kom in. "S, har du bajsat?" Tittar efter. Nä, inget bajs. Mår nästan illa av lukten. Klär av honom galonisar, stövlar och jacka. Det luktar fortfarande. Någon unge måste vara sjukt dålig i magen. S ställer upp stövlarna på hyllan. "UUUH, mamma, taddig! Uss!" <- Ja, mitt barn har lite problem med kladdiga saker. Jag följer med in och tvättar av honom kladdet på handen. Fröknarna börjar springa runt och kolla efter vem det är som har bajsat, men hittar inget bajs. Idag när jag kom dit fick jag höra vad det var. S gummistövlar och galonisar. Mitt barn hade klivit i kattbajs. Dessutom var det bajs han hade fått på handen också.

Igår blev det en liten mini-shoppingtur till Norrköping med syster och kidsen. Shoppade en regnmössa till S och lite shampo, balsam, dushkräm mm.. Och så åt vi max. Jag börjar misstänka att jag är den enda i sverige som tycker bättre om McD än max. Jag får ont i magen när jag äter där. Blä.

Idag blir det kyckling- & pastasallad till lunch, och sen ska jag laga i ordning kycklinglasagne, för det har F beställt till matlåda. Jag tror minsann jag ska börja på mitt nya nyttiga liv idag! Eller kanske en annan dag. Who knows? Ikväll är det föräldramöte på dagis. Yes. Inte.

Åh, är han inte söt min lilla plutt?

Puss.

Ja, jag är ung.

Fan vad jag är trött på alla dessa förutfattade meningar om att bli mamma när man är ung. Ja, visst, jag var ung. Herregud, jag ÄR ung. Jag är 21 år och har två barn. Och vet du vad? Jag ÄLSKAR det! Jag har inte för en sekund ångrat att jag blev mamma. Inte ens när det har varit jobbigt har jag ångrat mig. Varför är det så svårt att tro?
Det är inte bara en gång jag har fått frågan "ångrar du inte att du skaffade barn så tidigt?"
Varför skulle jag? Meningen med livet är att föra det vidare. Mina barn är meningen med livet. Varför måste man ha all stress att hinna med så mycket som möjligt innan man ska skaffa barn och ett stabilt liv. Varför måste man festa, supa, knulla runt & resa jorden runt? Jag har personligen inget intresse av sånt, och värderar inte såna saker lika högt som andra verkar göra. Kanske är det därför ni har så förbannat svårt att förstå. Det här är jag, det är mitt liv, JAG har valt att ha det såhär. Det är inget jävla misstag. Det är JAG! Acceptera mig som jag är eller skit i mej och ta hand om dej själv.
Jag älskar mina barn mer än något annat på denna jord, och jag ser fram emot att se dem växa upp. Jag älskar när R ler sådär jättesött som bara han kan. När S kommer hem från dagis och försöker berätta fem saker på samma gång, och det bara lyser i ögonen på honom av allt bus han hittar på. Jag smälter när han kramar om mej och säger "mamma älska". Det finns inget bättre.
Det finns ingen partykväll i hela världen som skulle slå en sån sak. Och jag får vara med om det varje dag, hela tiden. Och det bästa av allt; Man får ingen baksmälla av det.

Ni snackar om att våga satsa på saker. Är det någon som har vågat så är det väl jag?

Puss.

Medelmåttiga människa.

Då var det fredag igen. F kommer hem sent. Barnen sover. Jag har tråkigt. Hela helgen kommer bli tråkig. Det kommer bli en sån där tvättastädavikatvättstädalitetillochhadetallmänttråkigt-helg. Handla skulle jag behöva göra också, men pengarna är slut, så det får vänta tills på måndag. Blä. Tänk om jag var rik. Inte så mycket, bara lite lagom sådär. Det vore inte helt fel. Åka och shoppa lite IKEA. Eller mycket IKEA.
Lagom kul 3-års firande vi kommer ha då. Julbord med F's "chef" och hans fru. Yes. Jag som inte ens tycker om julmat.
Huh, det känns som jag är lite negativ idag. :-)
Nä, nu är R vaken och hungrig, så nu ska jag mamma lite.
Puss.

Trotsålder.nu

R vaknade 6 i morse, och då var det bara att gå upp. Kändes onödigt att somna om i 45 min. Lämnade S på dagis. Rörmokaren var här. Det blir en ny värmepump nästa vecka. Hämtade S på dagis. Tröttmössan ville inte gå hem, och efter ett antal desperata försök till att bli buren hem slängde han sig på marken och bara vägrade gå alls. Till slut mutade jag med nappen, och då fick jag i alla fall upp honom på ståbrädan och traskade hemåt. Stekte pannkaka. Försökte få S att sova middag 4 ggr, men han vägrade. Så han har mest varit trött och grinig. Gjorde ett försök att gå till lekparken, men det slutade också med att S låg på marken och skrek "bääära". Till slut gav han upp och gick hem. Resten av dagen har han roat sig med att kasta allt han hittar i golvet, alternativt slängt sig själv på golvet eller bara stått och skrikit.
Lagade iordning lite köttfärssås till F's matlåda. Badade barnen, och sen i säng med dem.
Nu sover de, och jag somnar väl framför datorn snart.
Puss.

Du frågade: Hur tänkte du?

Ja, hur tänkte jag? Jag tänker inte, jag går på känslan. Det som känns bra i hjärtat är det som är bra. Funderar man för mycket blir allt bara invecklat och jobbigt. Så du, tänk inte. Gör. Som DU vill.
Fars dag idag, och jag är en dålig människa som inte ens har uppvaktat min pappa. Har inte hunnit. Men jag har i alla fall sagt grattis i telefonen. Gick upp med S 07.30 i morse och bakade färska frallor och vaniljbullar tills F vaknade. S var dock inte alltför intresserad av själva bakandet, utan kladdade mest med bakpensel och ägg.
Linköping sen. Inget IKEA, men massa gott fika. Lussebullar är helt sjukt gott. Det blir bakning av det någon dag snart tror jag. Om man bara kunde komma ihåg att man ska ha saffran när man är i affären.
Huh. Såg att klockan är 22 redan, så jag ska nog ta och gå och lägga mig. Det blir tidigt imorgon med dagis, så det är bäst man passar på att sova medans man får.
Förresten, R har börjat sova hela nätterna. Om man jämför med hans bror, som vaknade på natten tills han var ett och ett halvt, så är det underbart.
Mina killar är underbara. Alla tre.
3 år snart. Det är sjukt vad tiden går fort. Det känns ju nästan som igår. Ändå har det hunnits med en hel del sen dess. Men ändå fattas det en liten, liten sak. Men det är under bearbetning. Jag lever i tron på att alla går att övertala :-)

Puss.

Helgens äventyr.

Var i Valla igår kväll, hela familjen. Tårta är INTE bra. Inte speciellt gott heller, faktiskt. Kom hem relativt sent, alla var trötta. R var så trött att han sov från 20.30 igår kväll ända till 05.30 i morse. (Om man bortser från att han vaknade när vi tog på honom overallen, och sen somnade om i bilen.) Skönt för mig. Sen fick jag sovmorgon ända till 07.30. Tidigt för dig är sovmorgon för mig. Okej?

Idag har jag och S varit och handlat, sen när vi kom hem skulle F vara hemlig och åka och handla han också. S och jag passade på att baka lite pepparkakor, men han var mest trött och ville inte vara med. Så det blev gröt och sen i säng och sova middag för honom. Sen kom F hem och lagade världens godaste mat till mig, medan jag låg och slöade på soffan med R. Huvudvärk deluxe har jag idag, inte kul alls. Kidsen sover båda två nu, så jag har spöat F i två betapet-matcher. Sa jag att jag är bäst?
Imorgon ska vi till Linköping och gå på kalas! Och allra helst lite IKEA också, om jag får bestämma. Men det får jag väl inte. :-)

Puss.

Oskulden.

Jaha, då har man tagit blogg-oskulden då.
Det är klart man måste vara som alla andra och ha en blogg där man skriver ner allt ointressant som händer, sånt som kanske borde hända och sånt som inte borde hända alls.

Idag händer faktiskt nästan ingenting alls hemma hos oss. S är uppe i sitt rum och leker. Han kastar ner en leksak för trappen lite då och då och ropar efter mig. För att jag inte ska glömma bort att han finns, antar jag. F har precis åkt och jobbat, kommer hem fredag igen. Förhoppningsvis. -Man vet ju aldrig om det hinner bli lördag. Suck.
R sitter i babysittern och gungar frenetriskt med vänsterbenet. Hicka har han också, stackarn. Själv har jag blivit spelberoende. Betapet. Men det är bara för att jag är så himla bra på det. Ja, faktiskt är jag nog nästan bäst. Ibland. Mest när barnen sover och man verkligen kan koncentrera sig. Oj, jag är verkligen beroende. Sökahjälp.nu? Förutom det försöker jag stenhårt förneka att det börjar samlas stora dammtussar i hörnen, att diskmaskinen inte plockar ur sig själv och att tvätten snart väller ut ur tvättstugan redan när man öppnar dörren. Men varför ta tag i saker nu på en gång när man kan skjuta lite på det? Disken tar jag ju sen när jag lagar mat, dammsuga kan jag väl göra när S sover middag, så slipper han springa runt och skrika att dammsugaren är "saaalig". Tvätta kan jag väl göra en annan dag? För vem har tid med sånt när man har världens goaste ungar att busa med istället?

Puss.