Än är inte sista kortet lagt.

Nu har jag fått ett ex antal klagomål på att jag aldrig skriver i min blogg. Men det är ju såhär, att vi har bestämt att det är dator-förbud här hemma i hela jul-, nyår- och mellandagarna. Så det så. Men nu är Fredrik iväg och jobbar, så jag passar på att tjuvsurfa lite.

Igår ringde de från Vårdcentralen om min näs-odling. Tydligen hade det blivit något fel i labbet, så jag var tvungen att komma tillbaka idag och ta ett nytt prov. Och det är inte sådär störtskönt när de sticker upp en MINST halvmeter lång tops i näsan och petar ut halva hjärnan. Men sånt är livet. Och vadå fel på provet? Jag är starkt övertygad om att det visade sig att jag har någon livfarligt dödlig sjukdom, som är så ovanlig att de måste ta ett till prov för att verkligen vara övertygade om att det stämmer innan de kläcker nyheten för mig: Att jag ska dö. Så måste det vara. Eller så tyckte tanten helt enkelt om att pilla mig i näsan, och ville gärna göra det en gång till. Hur som helst kändes det rätt onödigt, för nu känner jag mig inte så jättedöende längre. Jag hostar bara upp lite gröna kluttar, men det är sånt man får leva med.

För övrigt har det faktiskt inte hänt så mycket. Det har varit jul, om ni inte har märkt det. Det var som förväntat ganska tråkigt. Folk var här, vi åt mat, kollade på kalle, öppnade paket. Samma sak som alla andra år. Finns inte så mycket att berätta om det.
Nyårsafton på söndag. Jag ska laga tre-rätters. Vi ska försöka ta vårt treårsfirande då, eftersom det inte blev så mycket med det den 17:e. Men det slutar väl med att vi aldrig får barnen i säng, och hela kvällen försvinner på att försöka natta Simon. Man kan väl säga att han har en liten svacka i sitt somnande på kvällen. Blä. Det märks. Hur som helst tänker vi vara tråkiga och inte umgås med någon annan än oss själva, för det behöver vi.

Nu ska jag ta hand om mina små monster, och fortsätta upprätthålla vårt lilla datorförbud.



Puss.